Handbok i överlevnad för kameleonter
-Att beskriva innifrånperspektivet för utsidan
samt delaktighet i livets utmaningar meningsfullhet
När mattan under våra fötter dras undan, utan att vi förstår varför, hur vi ska kunna hantera den nya situationen och vi känner att vi inte har fått delta i beslut; då försvinner känslan av sammanhang.
Jag har sedan januari sprungit i en labyrint känns det som, bara kämpat på, ringt till alla instanser och försökt förklara och bett om hjälp med att veta var jag ska vända mig. Jag har träffat på den ena återvändsgränd efter den andra och ingen vill ha ansvar för det.
Det är förödande för mig att hamna i dessa bisarra lägen eftersom det alltid för med sig ökad stress, dålig sömn och generellt sämre funktionsförmåga.
Jag har nu blivit så illa behandlad och bemött att jag inte kan göra mer än att gå i ide! Jag går in i min lilla ”bubbla” och försöker att bara låta tiden gå utan att jag behöver delta i livet.
Det är inte optimalt men ibland en nödvändighet för mig.
Senaste kommentaren
28.09 | 08:23
Din historia är min historia. I princip ordagrant. Är nu 39 år och har äntligen blivit beviljad utredning för autism.
Herregud vad jag fick kämpa !!
23.08 | 00:20
Soc maktmissbruk måste stoppas
21.08 | 16:41
Hon är inte ensam i att ha det så, får hon ha åtkomst till internet? Ihållande tipsa om självhjälpsgruppen i B.A.R.N för placerade barn o unga.
13.08 | 23:11
Ja åtminstone enligt Patientlagen…..