Handbok i överlevnad för kameleonter
-Att beskriva innifrånperspektivet för utsidan
Jag arbetar som Legitimerad Sjuksköterska sedan 20 år och fick veta att jag hade autism när jag var 40. Nu brinner jag för att andra tjejer/kvinnor ska få rätt hjälp i rätt tid och sysslar därför även med utbildningar, föreläsningar och handledning av personal som i sitt yrke träffar människor som inte "passar i den vanliga mallen" för att hitta sätt att komma runt det som skapar problem och kan vara svårt att förstå.
Jag delar med mig av aktuell evidens, forskning, min kunskap och erfarenhet från mitt yrkesliv men även om hur det är att leva med autism och adhd; specifikt om hur det kan vara när man är flicka, tjej och till eller kvinna.
Genom att från insidan försöka beskriva och förklara vill jag ge ökad kunskap som kan ge ett bättre bemötande och en djupare förståelse för vår specifika problematik från de som lever och arbetar på utsidan (för: JA -det är en annan planet!).
Jag vill belysa att det för många unga tjejer blir svårt som känner sig annorlunda.
Redan i unga år har flickor ett mer komplext socialt samspel än pojkar och man märker att det straffar sig så hårt att inte passa in i normen.
Det blir ofta så att man genom att iaktta och imitera bli en en slags ”social kameleont” men bara för att det "ser ut som att tjejerna leker med de andra" så behöver det inte alls vaea så!
Det är kanske bara en strategi- en mycket kostsam sådan som dränerar alldeles för mycket energi!
Många föräldrar får därför inget gehör från skolan förrän de en dag bara vägrar gå dit utan får höra att "Hon är ju så gullig och snäll"!
Här behöver personalen tänka på även frågor som:
-Hur presterar hon?
-Når hon kunskapsmålen i ALLA ämnen?
-Hur går det med handskriften?" etc och vara mer nyfikna!
Som vuxen kan det vara att bli trodd; där man söker stöd eller hjälp möts man av kommentarer av slaget:
"Men- det syns ju inte på dig!" eller "Du som ser så normal ut!".
Jag vill alltså försöka beskriva hur det är att ha en; många gånger svår funktionsnedsättning som faktiskt inte syns på ytan men trots det kan skapa stora svårigheter i vardagens mest enkla moment.
Upptäck de unika och exklusiva tjänsterna jag kan erbjuda genom att fråga mig här:
Tidigare höjdpunkter:
2. Sep, 2022
1. Aug, 2022
6. Jul, 2022
18. Jun,
2022
Det bästa som hänt mig på länge!
Vissa saker får man vänja sig vid men det är ändå irriterande!
Videoklipp från webinar 10/5 2022 om att bli stämplad som ett ”hopplöst fall” i vuxenpsykiatrin.
23. Maj, 2022
10. Maj, 2022
Webinar som anordnas av Special Nest som uppföljning på artikeln i höstas.
31. Mar, 2022
Tittar man noga med en blick som vet vad den söker så finns vi överallt! Idag har jag förmånen att ha en gäst-kameleont som vill dela med sig av sina funderingar!
15. Mar, 2022
19. Dec, 2021
11. Dec, 2021
Den enes bröd, den andres död som man säger. Hur upplever man julen när man fungerar annorlunda? Läs om det här!
Tack för en fin artikel; här finns den!
7. Dec, 2021
Det varje förälder borde ta för givet.
18. Okt, 2021
6. Okt, 2021
5. Okt, 2021
Kameleonten om ögonkontakt
Vad är egentligen ”normal” ögonkontakt??
28. Sep, 2021
Ett kort klipp om styrkor, svagheter och varför man inte bör försöka flytta på berget utan hitta vägar runt!
30. Aug, 2021
Jättebra artikel i Expressen, skriven av Katharina Wallenborg ursprungligen publicerad i M-magasin nummer 13, 2021
18. Aug, 2021
31. Mar, 2021
14. Feb, 2021
28. Jan, 2021
10. Mar, 2021
15. Jun, 2021
14. Maj, 2021
Om att leva med ett batteri som ibland tycks ha ett helt eget liv!
Nu får det vara nog- dags att ta bort stigmatiseringen av psykisk ohälsa!
Om hur man gör för att få rätt diagnos som vuxen kvinna.
Finns det insektsspray för patientjournaler?! Det borde göra det för nog kan man få ohyra där allt!
Anna Porsvald heter jag egentligen och tillhör en speciell sorts kameleont, jag fick diagnosen adhd och autism som vuxen efter ett helt liv av misslyckade försök att ”skärpa mig”, passa in, bete mig som andra och efter en ca tioårig resa genom vuxenpsykiatrins olika instanser, professioner och felställda, illa underbyggda diagnoser med tillhörande felmedicineringar Jag var som ett udda element som inte stämde helt någonstans men inte heller kunde låta bli att gå in i vägg efter vägg och drabbas av allt djupare utmattningsdepressioner som inget bet på. Inget läkemedel, ingen terapi och inte heller alla ECT-behandlingar. Det enda de gjorde var att ta flera år från mitt minne, år som liksom raderats från min ”hårddisk”. Jag fick till sist tjata mig till båda utredningarna och blev mycket ifrågasatt av alla. ”Varför är det här med diagnoser så viktigt för dig?” undrade man. Kanske för att i första hand förstå mig själv men även för att bli av med alla de felaktiga diagnoser som bara gjort mig sämre, lett till att den personal som läst min tjocka journal anpassat sitt bemötande efter dem? Mitt syfte är, och har alltid varit att förbättra, inte leta syndabockar! Vill du veta mer, fortsätt läsa! 😊
Med vänlig hälsning
Den sociala Kameleonten
16. Jul, 2021
Det absolut coolaste som har hänt mig!
Om sommarens äventyr!
Dela den här sidan
Ja åtminstone enligt Patientlagen…..
Senaste kommentaren
28.09 | 08:23
Din historia är min historia. I princip ordagrant. Är nu 39 år och har äntligen blivit beviljad utredning för autism.
Herregud vad jag fick kämpa !!
23.08 | 00:20
Soc maktmissbruk måste stoppas
13.08 | 23:11
21.08 | 16:41
Hon är inte ensam i att ha det så, får hon ha åtkomst till internet? Ihållande tipsa om självhjälpsgruppen i B.A.R.N för placerade barn o unga.